tisdag, februari 06, 2007

I drömmarnas värld

I förrgår hade jag en jävla vidrig dröm. Jag kommer inte ihåg mycket av den, dock biten där den var riktigt läbbig. Det var nån snubbe som satt fastbunden i en fotölj, då en annan man, liknande Hannibal Lector, dyker upp i rummet. "Hannibal" går fram till den fastbundne mannen och tar ett rejält bett i ansiktet. Han lyckas faktiskt bita loss hela ansiktet. Eller ja, skinnet iaf. Snubben i fotöljen skriker (ja helt chockerande fick han ont...) medans "Hannibal" belåtet sitter med skinnet dinglandes i munnen. Därefter sätter han på honom en gummimask. Masken ska föreställa ett människoansikte, men det är helt förvridet och ser jävla läskigt ut. Det är nästan den som är det äckligaste av allt i drömmen, om det inte vore för att "Hannibal" sen spände på stackaren i röven efteråt... När jag tänker på masken nu så såg den nästan ut som en pin-knapp jag hade för en massa år sen, en med Ingvar Carlssons skosuleformade feja.


Ja jag vet, den är helt vrickad. Jag vaknade upp med ett ryck, livrädd. Vågade knappt röra på mig i sängen. Helt sjukt vad en dröm kan skrämma upp en alltså. Efteråt försökte jag givetvis somna om, men så fort jag stängde ögonen återvände man ju så klart till samma jävla rum med samma jävla rövknullande psykopat.


Inatt drömde jag också. Dock lite skönare. I drömmen var jag Blåvitts och allsvenskans överlägset bästa spelare, jag tror jag vann skytteligan på 25 fullträffar. Jag värvades till Arsenal, efter att innan föredömligt skrivit på ett fem-års kontrakt med Blåvitt så de fick sina 170 miljoner för övergångssumman. I Arsenal började jag direkt att producera från min innermittfältsposition. En lagom lön på ca 800 000 i veckan gjorde att jag hade råd att gå ut och ta en öl då och då. På nån sjabbig pub blev jag uppraggad av en mycket snygg amerikansk brud. Hon kände inte igen mig så hon frågade vad jag gjorde. Jag sa att jag spelade fotboll.

-Är ni nåt bra då, frågade hon. - Jo då vi är helt ok, sa jag. Jag ville inte avslöja att jag var fixstjärna och Premier Leagues bästa spelare för då hade pengarna nog lockat mer än mitt förträffliga utseende (jag såg likadan ut i drömmen som i verkligenheten ;-). Hon bjöd med mig till hennes bord där hennes vänner satt. Hennes vänner blev helt förstummade när jag satte mig hos dem. Den amerikanska tjejen förstod att det var jag som slukade deras uppmärksamhet. Hon frågade vad det va med dem och en av dem förklarade hur läget låg till. Med en het blinkning till bruden var en senare visit på mitt hotellrum given.

Efter att vi senare blivit tillsammans och jag träffat hennes föräldrar i NYC så vaknar jag till med ett liknande ryck som efter mardrömmen. Den enda "mardrömmen" i den senare av de två var att klockan slog 7 och det var dags att åka ut till Hisingen för att köra paket - det var dags för verkligheten...

Sleep tight.

3 kommentarer:

At 6:49 fm, Anonymous Anonym said...

själv saknar jag tiden då jag faktiskt kunde sova och drömma, något som mr gurgelsnark effektivt har satt stopp för genom sina nattliga oljud. slutsats; njut av dina mardrömmar

 
At 12:01 em, Anonymous Anonym said...

vem fan är gurgelsnark? rumskamrat eller?

jävligt sjuka drömmar för övrigt...

 
At 5:37 em, Blogger JE said...

Andreas: fortfarande inte införskaffat dig hörselskydd? Jävla Pan, kväv han!

Ponuts: jao. snart är det match, snart är det match!!!

 

Skicka en kommentar

<< Home