lördag, april 15, 2006

Johans syndrom

Nu är det påsk och denna helgen var tänkt att bli den bästa på länge...

-Blåvitt spelar på en fredag, som man är ledig på plus att det är strålande sol ute och 12 grader varmt.
-Pontus kommer till stan.
-Det är påsk och hela fyra dagar ledigt.
-Frölunda spelar final och jag har biljett.
-En hel del festande.
-Vädret är kanon (även om jag inte visste att det skulle bli så...)

Ja, allt pekade alltså på att det här skulle bli en riktigt skön långhelg.
Men huxflux så drabbas jag av mitt klassiska gå-o-bli-sjuk-vid-fel-tillfälle-syndrom. Av nån anledning så lyckas jag alltid bli dålig just när det är nåt på gång. Vare sig det är nåt slags evenemang, fest, resa, you name it. Det är inte speciellt ofta jag är sjuk och absolut inte jättesjuk. Jag kan faktiskt inte komma på att jag har varit riktigt sjuk en enda gång sen jag flyttade för ett år sen och fyra månader sen.

Men på onsdagsmorgonen kände jag mig lite skum. Ni vet när man får den där känslan att man har nåt i kroppen som precis börjat bryta ner en. Men det försvann sen under dagen. Sen började jag känna av det starkare senare på kvällen. Klockan 04:15, natten till torsdag, vaknar jag genomsvett av att jag drömt mardrömmar om två st Godzillas (hälften T-Rex hälften Godzilla.....) jagar mig och två kompisar. Men som vanligt är det ju en själv som är huvudbytet. Jag går upp för att klunka i mig vatten men märker då att jag knappt är kapabel att stå på benen. Hög feber alltså. Jag går och lägger mig igen utan att kunna somna om. Åker till jobbet 07:30 för att stanna där en halvtimme innan jag märker att jag har ungefär lika mycket kraft i armarna som en nyfödd.

Kommer hem runt 09:00 efter ett snabbt stopp vid Kvantum där piroger, glass och dricka inhandlas. Tillbaka i säng. Problem att sova. Sover i halvtimmesperioder. Somnar - vaknar, somnar - vaknar. Så håller det på till kl. 18 nångång. Under dom ca nio timmarna har jag legat och haft en och samma dröm hela tiden. Drömmen handlade om att jag och typ nio personer till stod i en ring och passade en fotboll i mellan oss. Då och då skulle man tackla varann också för att få poäng. Ja, alltså inte direkt en dröm med material för nio timmar om man säger så...

Första gången jag steg upp ur sängen, med undantag för påfyllning av vattenflaska och toalettbesök, var kl 13 igår. Då satte jag mig i soffan och spelade PS2 i en halvtimme. Sen var det sängen som gällde igen. Fram till kl 23:20 nångång då Pontus ringer och undrar om jag vill hänga med bort till Sebbe och umgås. Proppade i mig ett gäng Treo och antog erbjudandet. Det är jag glad att jag gjorde. Det var trevligt och jag ser ju varken Sebbe eller Pontus annars. Hoppas bara jag inte smittade ner nån av er!!!

Ja där har ni alltså min påskhelg än så länge. Förut när jag vaknade så kände jag mig mer eller mindre feberfri. Det har i stället ersatts av halsont. Men, men.

I dag står Frölunda-matchen först på listan. Och i går pratade vi om att dra en bowling i dag. Jag är lite skeptisk. Jag erkänner att jag har jävligt svårt att ta en förlust mot en tjej i sporttävlingar (speciellt när det handlar om bollkontroll) så Mads, jag ber om ursäkt redan nu om det nu skulle te sig så att du klår mig och jag sen visar upp en sämre sida av mig... Jag är alltså ingen bra bowlingspelare och än mindre en bra förlorare.

Glad påsk på er!

5 kommentarer:

At 11:14 fm, Blogger Erling said...

Jag suger fett på bowling. Har spelat typ 3-4 gångter. Så ett knep för dig skulle ju kunna vara att locka med mig, så slipper du vara sämst troligtvis.

 
At 9:50 fm, Anonymous Anonym said...

ja det är alltid en bra taktik.. varför tror du att jag och johan alltid spelar kort med sebbe?
jo, för att jag och johan tar kål på varandra om vi ska tävla om vem som är sämst. men med sebbe närvarande behöver man aldrig oroa sig.. :)

p

 
At 6:30 em, Blogger JE said...

Pontus: haha, så sant, så sant. sebbe är en perfekt motståndare. han är kass på det mesta och han är MYCKET underhållande att hacka på! :)

 
At 11:00 fm, Anonymous Anonym said...

wooord

 
At 2:17 em, Anonymous Anonym said...

vart tog jag vägen i den här historien?

(haha)

 

Skicka en kommentar

<< Home